FÖDELSEDAG!

Världens bästa dag i hela världshistorien!

Min födelsedag,såklart.
Fast vi firade inte idag,förstås.Idag har jag varit med Annie då.
Ja,hon fick vänta i 3 timmar innan jag var färdig,men det var rätt åt henne,för att hon väckte mig genom att ringa,RUNT KLOCKAN 10:00!
Usch,fyyyy på henne.
Sen åt jag tårta,slappade o allt.Innan hon kom.Då tog vi foton,sjöng,satt vid datorn,hon målade av mig,jag skrev en novell.Novellen har jag lagt in här på bloggen,i kategorin "Noveller".Om ni vill läsa den.
Annie e längst fram,jag e där bakom.
Nu e jag längst fram...





Ha det bra,puss o kram,fjärtbarn x)

Teardrops In The Ocean(Novell)

Jag kände den kalla luften blåsa på mig,om jag skulle gå tillbaka så skulle jag få en rejäl förkylning.Men nu skulle jag inte gå tillbaka.Ingen skulle någonsin få se mig igen.
Regnet smekte mina kinder,jag kände huren tår rann ner för kinden,fast det skulle ändå inte synas,det skulle kunna vara en bit av havet,precis som jag.
"Lisa!" Hördes en välbekant röst.Jag kände hur smärtan kom fram igen.
"Lisa,gör inte det här!"
Fler tårar rann nerför min kind.Han var den sista jag ville träffa,men endå den enda jag ville träffa.
Jag vände mig om,regnet träffade mitt ansikte hårdare.
Jag såg hans ansikte,hans ögon var fulla av sorg,smärta och skuld.Men han var endå lika vacker.
"Lisa..."Började han.
"Sluta Philip,Jag kmmer aldrig mer förstöra ditt liv.Även om allt bara var ett missförstånd.Så var det mitt fel."
Philip,Philip.Philip.Alla gånger jag tänkt det namnet,och en tår har fallit från min kind,jag kände smärtan inom mig som kröp framåt.
Han såg på mig med plågade ögon.
"Gör det inte.." Viskade han.
"Varför inte?Du litar inte på mig.Mina föräldrar bråkar vartenda dag.Jag har inga vänner."
"Du har mig."
Jag log,jag ville allt annat än le.Men jag ville inte såra han mer.
"Snälla Lisa,gör det inte."Bad han.
Jag ville en enda sak innan.Jag lutade mig mot honom.Och kysste han lätt på munnen.Sedan log jag,och tog ett steg framåt.Mina fötter kände att kanten på klippan var där.
Philip såg på mig med plågade och förskräckta ögon.Jag log igen.
"Hejdå Philip,jag älskar dig."
Sedan hoppade jag ner för klippan,ner i det svarta havet.

RSS 2.0